IPO-FH SM 2017 resultat/tulokset
En ny titel fick vi, IPO-FH2 samt FM/SM placering nr 5! Härliga duktiga Nitza <3
tisdag 24 oktober 2017
SDY FH mästerskapstävlingen 2017
Nitza SDY FH-mästare 2015 och 2017! :)3.9.2017 09:00 Inkoo Västankvarn
Erikoisjälkikoe
Järjestäjä Suomen Dobermannyhdistys r.y.
Vastaava tuomari Reijo Rekorius
1. RED LABEL'S NICE NITZA narttu dobermanni, Tarja Simos-Grönholm, Ingå
96 / 100 Koulutustunnus:FH2
2. DENWEST X-MAS DREAM narttu dobermanni, Mira Kastu, RUSKO
91 / 100 Koulutustunnus:FH2
3. THEA TONY narttu dobermanni, Anne Tuomisto, Orimattila
89 / 100 Koulutustunnus:FH2
4. RED LABEL'S LADY LOLLIPOP narttu dobermanni, Risto Nikkanen, Turku
80 / 100 Koulutustunnus:FH2
5. ESTA VOM WARRINGHOF narttu dobermanni, Maikku Mönkkönen, Espoo
78 / 100 Koulutustunnus:FH2
BRÜCKENDORFER CORA narttu dobermanni, Maikku Mönkkönen, Espoo
Keskeytys/hylkäys:Ohjaaja luopui
30 / 100
fredag 3 mars 2017
Nitzas valpar
RL Sigurd - omistaja Jari Ananin (vihreä)
RL Snapdragon - omistaja Heli Pantsar (lila)
RL Svarte Ravn - ägare Erik Oxaal, Norge (beige)
RL Such A Super Diva - ägare Henning Mathisen, Norge (röd)
RL She´s Supersonic - omistaja Annu Yläjä (pink)
RL Such A Surprice - omistaja Kennel Red Labels/Mervi Laakso (blå)
RL Sweet Shanelle - ägare Tarja Simos-Grönholm (orange)


Nitza och Shanelle
måndag 31 oktober 2016
Valpar Pentuja Puppies
Eiko vom Landgraf (in working dog)
![]() |
| Nyfödda |
28.10.2016 föddes 7 valpar, 3 tikar och 4 hanar. Alla svarta, pigga och välskapta.
Förlossningen gick fint och Nitza sköter sina valpar som om hon aldrig gjort något annat
![]() |
| Nitza med sina 1,5 dagar gamla valpar |
Hösten
Time flies.
Näin voin lyhyesti sanoa tästä kesästä., harvinaisen nopeasti tämä kesä taas meni..
Elokuussa alkoi Nitzan juoksu, suunnitelmissa oli ensin että tuleva uroskandidaatti Eiko vom Landgraf olisi tullut Eurooppaan mutta suunnitelmat eivät toteutuneet joten päädyimme tilaamaan hänen spermaansa - aikataulu oli tiukka mutta kaikki sujui loppujen lopuksi hyvin ja kävimme eläinlääkäri Tiina Illukan Vetmasters-klinikalla hoitamassa asian.
Tästä alkoi sitten jännitys - onnistuiko vai ei?!
Nitzan käytös muuttui, rauhallisempi kuin normaalisti ja nisät suurenivat - nämähän voivat olla valeraskaudenkin oireita joten en uskaltanut ajatella että entä jos.... Ultrassa sitten näkyi 6 pientä pennun alkua, voi ihanaa! :)
Viimeisinä mahdollisina kisapäivinä kävimme Tokoilemassa EVL 2-tuloksen dobbereiden mestaruustokossa ja seuraavana päivänä SDY FH-mestaruuskisassa FH2 kakkostuloksen.
Nitza jäljesti hienosti, ilmaisi kaikki esineet mutta minä itse möhlin - kuvittelin Nitzan ottaneen harhajäljen jonka vuoksi estin häntä, Nitza palasi luokseni ja tuomari sanoo "älä tee tuota toiste" .. Nitza ottaa saman jäljen uudestaan ja olin siten varma että olemme harhalla.. tuomari tarkisti tilanteen jäljentekijältä ja kun hän kysyy "oli ko se" kuulen että hän sanoo minulle "oli se" ja pysähdyn - josta tuomari sanoo että jatka.
Eli Nitza OLI oikealla jäljellä ja minä törppö estin :( Mutta Nitza ei tästä häiriintynyt vaan jatkoi ja otti seuraavan kulman ja kaaren ja esineen hienosti.... Päätä ei kannata hakata seinään mutta juuri sillä hetkellä olisi kyllä tehnyt mieli!!! Arvostelun lopuksi tuomari sanoi "jos sinua lohduttaa, 95 pisteen jäljen ajoi" - kiitos, "lohdutti". 88 pistettä sentään saimme... Kovatasoisessa kisassa tämä tarkoitti viidettä sijaa yhdeksästä - hienoja dobbereita oli mukana!
Näin voin lyhyesti sanoa tästä kesästä., harvinaisen nopeasti tämä kesä taas meni..
Elokuussa alkoi Nitzan juoksu, suunnitelmissa oli ensin että tuleva uroskandidaatti Eiko vom Landgraf olisi tullut Eurooppaan mutta suunnitelmat eivät toteutuneet joten päädyimme tilaamaan hänen spermaansa - aikataulu oli tiukka mutta kaikki sujui loppujen lopuksi hyvin ja kävimme eläinlääkäri Tiina Illukan Vetmasters-klinikalla hoitamassa asian.
Tästä alkoi sitten jännitys - onnistuiko vai ei?!
Nitzan käytös muuttui, rauhallisempi kuin normaalisti ja nisät suurenivat - nämähän voivat olla valeraskaudenkin oireita joten en uskaltanut ajatella että entä jos.... Ultrassa sitten näkyi 6 pientä pennun alkua, voi ihanaa! :)
Viimeisinä mahdollisina kisapäivinä kävimme Tokoilemassa EVL 2-tuloksen dobbereiden mestaruustokossa ja seuraavana päivänä SDY FH-mestaruuskisassa FH2 kakkostuloksen.
Nitza jäljesti hienosti, ilmaisi kaikki esineet mutta minä itse möhlin - kuvittelin Nitzan ottaneen harhajäljen jonka vuoksi estin häntä, Nitza palasi luokseni ja tuomari sanoo "älä tee tuota toiste" .. Nitza ottaa saman jäljen uudestaan ja olin siten varma että olemme harhalla.. tuomari tarkisti tilanteen jäljentekijältä ja kun hän kysyy "oli ko se" kuulen että hän sanoo minulle "oli se" ja pysähdyn - josta tuomari sanoo että jatka.
Eli Nitza OLI oikealla jäljellä ja minä törppö estin :( Mutta Nitza ei tästä häiriintynyt vaan jatkoi ja otti seuraavan kulman ja kaaren ja esineen hienosti.... Päätä ei kannata hakata seinään mutta juuri sillä hetkellä olisi kyllä tehnyt mieli!!! Arvostelun lopuksi tuomari sanoi "jos sinua lohduttaa, 95 pisteen jäljen ajoi" - kiitos, "lohdutti". 88 pistettä sentään saimme... Kovatasoisessa kisassa tämä tarkoitti viidettä sijaa yhdeksästä - hienoja dobbereita oli mukana!
måndag 11 juli 2016
söndag 15 maj 2016
Metsäjälkeä
Vuorossa pitkästä aikaa esineruutua ja metsäjälkeä.Ihana kevätsää, hienot, koirille tuntemattomat metsät. Åsa ja Smilla seurana.
![]() |
| Föremålet hittat! |
Aloitettiin esineruudulla, treeniruutu oli noin 50 m x 40 x kooltaan, 3 esinettä takana - keskellä - edessä. Pyysin että Åsa vie esineet niin etten tiedä missä ne ovat etten liikaa ohjaa - tai yritä.
Lähetin vasemman sivun läheltä josta Nitza ponnahti oikealle, löytäen heti ensimmäisen, lähimpänä olevan esineen :) Hyvä etten sanonut mitään vaikkei lähtenytkään suoraan eteen etenemään..

Seuraava pisto, lähti suoraan mutta jäi pyörimään noin 3/4 ruutun syvyydessä - haisteli, pyöri, sai hajun takalinjalla olevasta esineestä? Lähetin Nitzan uudestaan samasta kohtaa ja nyt juoksi ihan taakse ja aika nopeasti palasi esine suussaan.
Kolmas lähetys ja pienen etsinnän jälkeen sekin löytyi - emme ajastaneet joten en tiedä ylittyikö 5 minuuttia mutta treenihän tämä vaan oli.
Kävin tekemässä n 900 m jäljen metsään. Kovasti oli hirven jätöksiä alussa mutta muuten oli todella kiva metsä, oli avaraa mäntymetsää, kaatuneita puita, kallioita ja ihanan keväänvihreää.
Jälki oli vajaa 2 h vanha kun lähdimme ajamaan. 30 m jana, kaipaa treeniä.
![]() |
| Här går det fort undan ;) |
Jälki kokonaisuudessaan sujui kivasti. On ihanaa kävellä perässä kun koira pitää nokan maassa ja menee tasaisesti eteenpäin.
![]() | |
| Min Kära Nitza <3 |
fredag 6 maj 2016
måndag 25 april 2016
TOKO prov 23.4.
Andra provet med de nya reglerna. Nu har vi tränat också, senast deltog vi helt halvfärdiga, om ens det :)
Platssitt och -ligg är alltid nervöst men nu var det helt tyst och lugnt, härligt! 10, 10
Första momentet var kaukkarena - fina byten, kom lite framåt i stå-ligg. 8
Kierrä - med ryggen mot sekreterartältet, rakt ut med god fart, stannade fint, tappade kapulan men plocka upp den snabbt, fint hopp, satte sig rakt vid sidan. 9
Följ - långt med många svängar och stopp. Backandet bättre än jag väntade men satte sej inte till slut (har belönat direkt, inte tagit sitt till slut, oma moka). 8 ½
Vittringsprov - god fart, sökte, hittade och kom i galopp. 10
Första delen slut,bollek som belöning och lite kattmat vid bilen:
Dirigerad apport - helt ok till märket, jättebra fart och upptag av apporten, snabbt tillbaks 10
Inkallning - bra fart, stannade direkt, läggandet lite långt, snabbt till sidan. 9
Rutan - piste, god fart, drog åt höger men innanför markeringen. Men SEN... på mitt Ruta! rusade Nitza med superfart mot inkallingsmärket och lade sig!? Och JAG - står som en tönt och stannar inte henne?! När hon lagt sej kommenderade jag RUTA och perfekt dit i mitten o la sej på kommandot etc. Men det blev förstås noll, 0. HUR kan man vara så dum? :)
Z - fint följ, snabba reaktioner. 9
MEN till min stora glädje räckte poängen till ett första pris i alla fall - så nu har vi lyckats visa, mej och eventuella tvivlare, att visst kan vi lära in de nya momenten också (nåja, åtminstone kierrä....). Och vi placerade oss som tredje dessutom, efter Smilla och Åsa som tog sin första etta i första EVL-provet, duktiga ni!
EVL
- Bordercollie Toberoi Ace of Spades; Kati Tenhonen EVL1 284p
- Labradorinnoutaja Varjoahon Lea Sommer, Åsa Granström EVL1 278p CANIDAE
- Doberman Red Labels Nice Nitza, Tarja Simos-Grönholm EVL1 256,5p CANIDAE
- Bordercollie Piggyland's Imperial Dry, Raila Terävä EVL2 240p
- Kultainen noutaja Snuffy's Lustiga Lilli, Annika Lundell EVL3 223p CANIDAE
- Pumi Pustan Helmen Katajanmarja, Anne Leivo EVL0 160p
- Rottweiler Portin Haltijan Gloria, Tuija Hurmekoski EVL0 157,5
torsdag 31 mars 2016
onsdag 30 mars 2016
Vardagen
Började fundera över vår vardag, konstaterade att ganska mycket av min lediga tid går åt till att träna hund - överraskning? :)
Men vad annars skall man göra dessa allt längre och ljusare kvällar? Städa - helt överskattat. Vara ute - det är ju det härligaste som finns. Och i sällskap med hundarna eller hästarna - finns inget bättre!
Så igår kombinerade jag butiksresan med en kort träningssession på Gammelgården - ingen snö, gräsmattan var nog lite våt ännu men våren är nog en god bit på väg.
Tränade rutan med sitt skick i tomma intet - markerade "tomma intet" som man lär kunna göra på tävling, med korta stumpar av band här och där. Och igår hade jag nog orsak att hurra, Nitza sprang rakt ut och STANNADE fint - vi har haft "problem" med att hon inte lyssnar på mitt STÅ! tillräckligt snabbt utan kan ta ett t.o.m två (fyy!) språng efter kommandot. Men igår stannade hon genast och fick sin stora, röda favoritboll som belöning.
Upprepade och tog skick till rutan också ett par gånger, för att inte bara "harva" på rakt ut utan att hon också får springa till rutan som hon älskar....
På måndagens träning hade vi problem med dirigerad apport, Nitza sprang till mittersta apporten - på sandplan där apporten inte syntes, men oberoende måste hon ju titta på min dirigering och inte springa dit hon tycker! Därför backade jag 10 steg och tog en "babydirigering" med 2 utlagda apporter och matkopp med malet kött i på den plats dit jag ville att hon skulle springa. Här såg man igen hur viktigt det är att ta sig själv i kragen och göra det enklare/påminna hunden om vad jag vill istället för att bli arg och tycka att en sån korkad hund jag har... (vilket jag gjorde på måndagen...).
Först betonade jag märkets betydelse med att i smyg en liten matkopp med gota bakom märket - en positiv överraskning :) Sen märket på nytt och dirigering vänster - och höger - och vänster igen, med matkoppen. Till slut en höger och en vänster med apporten på plats, satte dessutom apporterna närmare varandra än vad de är på tävling för att få henne att tänka att ta den yttersta - och som belöning fick hon springa direkt till bollen, utan att behöva sätta sig vid sidan och avlämna apporten - jag var nöjd!
Men vad annars skall man göra dessa allt längre och ljusare kvällar? Städa - helt överskattat. Vara ute - det är ju det härligaste som finns. Och i sällskap med hundarna eller hästarna - finns inget bättre!
Så igår kombinerade jag butiksresan med en kort träningssession på Gammelgården - ingen snö, gräsmattan var nog lite våt ännu men våren är nog en god bit på väg.
Tränade rutan med sitt skick i tomma intet - markerade "tomma intet" som man lär kunna göra på tävling, med korta stumpar av band här och där. Och igår hade jag nog orsak att hurra, Nitza sprang rakt ut och STANNADE fint - vi har haft "problem" med att hon inte lyssnar på mitt STÅ! tillräckligt snabbt utan kan ta ett t.o.m två (fyy!) språng efter kommandot. Men igår stannade hon genast och fick sin stora, röda favoritboll som belöning.
Upprepade och tog skick till rutan också ett par gånger, för att inte bara "harva" på rakt ut utan att hon också får springa till rutan som hon älskar....
På måndagens träning hade vi problem med dirigerad apport, Nitza sprang till mittersta apporten - på sandplan där apporten inte syntes, men oberoende måste hon ju titta på min dirigering och inte springa dit hon tycker! Därför backade jag 10 steg och tog en "babydirigering" med 2 utlagda apporter och matkopp med malet kött i på den plats dit jag ville att hon skulle springa. Här såg man igen hur viktigt det är att ta sig själv i kragen och göra det enklare/påminna hunden om vad jag vill istället för att bli arg och tycka att en sån korkad hund jag har... (vilket jag gjorde på måndagen...).
Först betonade jag märkets betydelse med att i smyg en liten matkopp med gota bakom märket - en positiv överraskning :) Sen märket på nytt och dirigering vänster - och höger - och vänster igen, med matkoppen. Till slut en höger och en vänster med apporten på plats, satte dessutom apporterna närmare varandra än vad de är på tävling för att få henne att tänka att ta den yttersta - och som belöning fick hon springa direkt till bollen, utan att behöva sätta sig vid sidan och avlämna apporten - jag var nöjd!
torsdag 24 mars 2016
Träning och lite mer träning
Vi har njutit av marsvädret, många dagar med sol och skare. Våren är nog årets härligaste tid!
Vi har tränat regelbundet lydnad (TOKO) med Åsa och visst går de nya momenten framåt, ibland ett steg bakåt och sen igen lite framåt. Men träning brukar hjälpa mot det mesta :)
Skyddsträningarna har också kommit igång och vi försöker nu delta aktivt både måndagar och onsdagar för att eventuellt kunna börja fundera på nåt prov eller ZTP-test i sommar. Få se. Vi tar det sakta och går grundligt till väga hellre än att stressa på.
Jag har tränat föremålsruta (esineruutu) på många promenader den senaste tiden, gömmer mina handskar om jag ej kommit ihåg att ta några andra föremål med. Gör smala rutor, 15 m x 50-60 m djupa och har henne att leta 1-3 föremål, ibland med belöning emellan, ibland 3 st innan belöning. Fortsätter dessa övningar/lekar, skall börja lägga ut mer föremål och göra fler rutor med förlyttning emellan dom.
Igår, 23.3. gjorde jag årets första skogsspår åt Nitza. Inte så värst långt för vi har inte spårat i skogen på "år och dar". Hon tog upp spåret fint och hade en sån motivation att det var inte sant! :) hittade föremålen jag lagt ut, lite fundersam var hon nog där spåret gick över en liten isig väg men vi kom över och till slutföremålet. Nu ska vi fortsätta med denna gren och se vart det leder.
På fotona tycker jag att man tydligt kan se hennes markbundenhet och iver :) Spårar lågt och intensivt. Små hinder, som ett kullfallet träd störde inte heller.
Vi har tränat regelbundet lydnad (TOKO) med Åsa och visst går de nya momenten framåt, ibland ett steg bakåt och sen igen lite framåt. Men träning brukar hjälpa mot det mesta :)
Skyddsträningarna har också kommit igång och vi försöker nu delta aktivt både måndagar och onsdagar för att eventuellt kunna börja fundera på nåt prov eller ZTP-test i sommar. Få se. Vi tar det sakta och går grundligt till väga hellre än att stressa på.
Jag har tränat föremålsruta (esineruutu) på många promenader den senaste tiden, gömmer mina handskar om jag ej kommit ihåg att ta några andra föremål med. Gör smala rutor, 15 m x 50-60 m djupa och har henne att leta 1-3 föremål, ibland med belöning emellan, ibland 3 st innan belöning. Fortsätter dessa övningar/lekar, skall börja lägga ut mer föremål och göra fler rutor med förlyttning emellan dom.
Igår, 23.3. gjorde jag årets första skogsspår åt Nitza. Inte så värst långt för vi har inte spårat i skogen på "år och dar". Hon tog upp spåret fint och hade en sån motivation att det var inte sant! :) hittade föremålen jag lagt ut, lite fundersam var hon nog där spåret gick över en liten isig väg men vi kom över och till slutföremålet. Nu ska vi fortsätta med denna gren och se vart det leder. På fotona tycker jag att man tydligt kan se hennes markbundenhet och iver :) Spårar lågt och intensivt. Små hinder, som ett kullfallet träd störde inte heller.
måndag 7 mars 2016
Inga valpar nu - Ei kevätpentuja
29.2. på kvällen åkte vi med färja mot Sverige, tappade lite bort oss men körde ner till Eslöv i Skåne på måndagen och träffade Ronnie Engh på Kennel Briskas. Åkte direkt till Malmö djursjukhus för att ta ett progesterontest till (det förra togs på fredagen och visade 2,19).
Resultatet visade att de optimala betäckningsdagarna var måndag-onsdag, alltså vi var helt i rätt tid på plats!
Vi bekantade oss med Briska´s Eddie som var en fin, harmonisk öppen hane. På kvällen fick Nitza och han stifta bekantskap med varandra men ingen parning skedde.
Vi återkom på tisdagen tiotiden, ingen parning nu heller, gott försök men han kom inte till nån slutsats (ha ha).
Pausen fördrev vi med att åka till Flyinge och beundrade den fina gamla anläggningen, fd stuteri nu en skola för hästelever.
Eftermiddagens försök = inget resultat och nu började det nog kännas lite oroligt - samma sak på kvällen, det bara inte lyckades så vi gjorde beslutet att åka hemåt igen....faaan! att det var irriterande. Lång resa till ingen nytta. En fin hane dessutom men när det inte blir så blir det inte. Allt har väl en mening men nog kändes det ganska tröstlöst.
För att inte tala om hemresan och alla gatuarbeten i Stockholm city där vi irrade och försökte hitta Viking terminalen......
Men, vi försöker på nytt i höst och satsar nu under tiden på att träna och tävla.
Resultatet visade att de optimala betäckningsdagarna var måndag-onsdag, alltså vi var helt i rätt tid på plats!
Vi bekantade oss med Briska´s Eddie som var en fin, harmonisk öppen hane. På kvällen fick Nitza och han stifta bekantskap med varandra men ingen parning skedde.
Vi återkom på tisdagen tiotiden, ingen parning nu heller, gott försök men han kom inte till nån slutsats (ha ha).
Pausen fördrev vi med att åka till Flyinge och beundrade den fina gamla anläggningen, fd stuteri nu en skola för hästelever.
Eftermiddagens försök = inget resultat och nu började det nog kännas lite oroligt - samma sak på kvällen, det bara inte lyckades så vi gjorde beslutet att åka hemåt igen....faaan! att det var irriterande. Lång resa till ingen nytta. En fin hane dessutom men när det inte blir så blir det inte. Allt har väl en mening men nog kändes det ganska tröstlöst.
För att inte tala om hemresan och alla gatuarbeten i Stockholm city där vi irrade och försökte hitta Viking terminalen......
Men, vi försöker på nytt i höst och satsar nu under tiden på att träna och tävla.
torsdag 18 februari 2016
måndag 15 februari 2016
TOKO träning
Var på ett tokoprov för en tid sedan för att se hur proven går till med de nya reglerna. Jag visste att vi inte hade de nya momenten klara men det var en nyttig erfarenhet iallafall.
Momenten var nya men dessutom hade "dirigenten" (liikkeenohjaaja) planerat ringen så att det fanns extra svårigheter - insåg att man måste träna överkurs härefter.....
På provet vi deltog i såg planen ut ungefär som på min bild:
Först skick till rutan från höger.
Och när det nya momentet "runda konen" var i tur ligger rutan kvar - vilket ledde till att 5/6 hundar sprang till rutan, Nitza också. Jag kan inte förstå att man måste trixa såhär - helt enkelt onödigt att göra saker ännu svårare än det behöver vara.
Så vi har nu tränat svårare än det borde vara. Inte lätt att få hunden att fatta men roligt att märka att bara man är envis och belönar rätt börjar det fungera. Men träning och ännu mer träning krävs :)
Momenten var nya men dessutom hade "dirigenten" (liikkeenohjaaja) planerat ringen så att det fanns extra svårigheter - insåg att man måste träna överkurs härefter.....
På provet vi deltog i såg planen ut ungefär som på min bild:Först skick till rutan från höger.
Och när det nya momentet "runda konen" var i tur ligger rutan kvar - vilket ledde till att 5/6 hundar sprang till rutan, Nitza också. Jag kan inte förstå att man måste trixa såhär - helt enkelt onödigt att göra saker ännu svårare än det behöver vara.
Så vi har nu tränat svårare än det borde vara. Inte lätt att få hunden att fatta men roligt att märka att bara man är envis och belönar rätt börjar det fungera. Men träning och ännu mer träning krävs :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



































