Igår var det exakt 1 år sen den hemska dagen då Prada sprang i vägen för en bil. Jag kan inte fatta att det hände och kan inte fatta att det redan är ett år sedan - den dagen kommer nog aldrig att försvinna ur mitt minne. Varje gång jag går ut längs med vägen påminns jag av vad som hände....Tiden går men minnena består...








Eilen, 2.6 oli kulunut vuosi siitä kun Prada juoksi auton eteen. Se päivä ei kauheudessaan varmaan koskaan unohdu:( onneksi on monta hyvää muistoa rakkaasta koirastani joita voi muistella kun ikävä tulee.